Lär vi oss av misstagen?

Alla gör misstag och för de flesta av oss så innebär ett sådant också en lärdom. Man vet att man gjort fel och man kan då också på ett tydligare sätt undvika att hamna i samma - eller en liknande - situation en gång till. Det gäller såväl privat som för olika företag.

Men, det är även skillnad på ärliga misstag och på misstag som sker med en tanke. Det vill säga - någonting som skett med uppsåt och där man egentligen aldrig velat bli avslöjad. Här finns det en bransch som av en händelse haft lite mer otur genom åren än andra branscher. Vilken bransch och marknad handlar det om? Låt oss ge några årtal som en ledtråd.

  • 1929
  • 1987
  • 1997
  • 2000
  • 2001
  • 2008

Rätt svar och ordet som ska in på vågrätt tio är alltså finansmarknaden och börskrascher. Samtliga dessa år har nämligen inneburit en börskrasch och alla - med undantag för 2001 där kraschen föranleddes av en terrorattack - har kunnat undvikas då de till stor del varit framkallade av tänjda regler, manipulation och, i vissa fall, otillåten handel.

Vi menar att en säkrare handel och en bättre reglering - kontroll - av marknaden hade kunnat förhindra många av dessa krascher och därmed också förhindrat att dessa drabbat de som alltid drabbas i slutändan: du, jag, din granne och alla andra vanliga Svensson över hela världen.

LEI-kod ger en bättre kontroll

Nog är nog. Ungefär så tänkte man från EU:s sida i samband med den senaste kraschen i USA där framförallt konkursen av Lehman Brothers var den droppe som fick bägaren att rinna över. Då man försökte sammanställa och identifiera alla företag och aktörer som haft någonting att göra med Lehman Brothers så upptäckte man att detta - i stort - var att anse som omöjligt. Dotterbolagens dotterbolag hade ett kusinbolag som hade ett skalbolag vars egna dotterbolag i sin tur hade… Ni förstår vad vi menar.

Det här gjorde att man agerade och ur denna aska så reste sig systemet med att använda LEI-kod. Något som - faktiskt - visat sig fungera och som - hittills, ska tilläggas - har skapat en tryggare, schysstare och säkrare handel med fonder, aktier, derivat, värdepapper och obligationer. Om vi ska beskriva hur systemet ser ut så innebär det att företag - både svenska och utländska - som handlar med exempelvis aktier ska verifieras genom att båda parter signerar en affärsuppgörelse med respektive LEI-kod.

En LEI-kod som är unik och som består av 20 alfanumeriska siffror som ingen annan kan ha. Man kommer även fortsatt att använda sig av handelsregistret i Sverige, men med LEI-kod så får man ett starkt komplement som kan användas av exempelvis Finansinspektionen eller andra, liknande myndigheter i både Sverige och utlandet.

Hur ser framtiden ut?

Det är inte alla som behöver använda sig av LEI-kod vid handel med aktier. Du och jag, exempelvis och alla andra privatpersoner är undantagna. Detsamma gäller för exempelvis enskilda företag som har en omsättning under tre miljoner kronor. Det är bra då det i sin tur skulle, så att säga, vattna ur systemet och göra handeln med aktier till en svårare procedur än den redan är.

För företag och juridiska personer dock så krävs det LEI och att man registrerar sig för att börja använda en sådan kod. På det stora hela så kommer detta att bidra till en säkrare handel som gör det lättare att identifiera företag och spåra olika transaktioner genom historien.

Vi skulle säga att det inte är en dag för tidigt. Helst skulle man arbetat fram en sådan lösning innan 2008 och därigenom kunnat förhindra svallvågorna som den finanskraschen förde med sig och där man än idag kan se europeiska ekonomier kämpa för att komma på fötter igen. Fråga en grekisk medborgare om vad han anser om LEI-kod och han kommer förmodligen att jubla då du förklarar sammanhanget.

6 jan 2019