
Erik Almqvist påstår att Sverigedemokraterna är Sveriges enda anti-rasistiska parti. Jag fick chansen att diskutera detta med honom. Men det fanns en fråga han inte ville svara på.
Rasismen har funnits länge i det svenska samhället. Den blir bara mer synlig och extrem i vissa situationer. När klyftorna i samhället växer så brukar främlingsfientligheten frodas. Det ser vi klart och tydligt om vi tittar på Europas historia. Så vad får man då om man kombinerar den strukturella rasismen med ökade klyftor och makthavare som flörtar med främlingsfientliga?
Det har skrivits mycket om Jimmie Åkesson, Björn Söder och de andra i toppen. Nu får vi möta en till person som tar plats i vår riksdag.
”- Vi måste lite grand ha en homogen befolkning ändå. Många invandrare vill ju inte assimileras. Om ni vill slå era kärringar och hålla Allah högt så får ni hitta något annat land att flytta till, säger jag.”
Jag har undvikit att skriva något i bloggen direkt efter valet. Jag vill inte bli ännu en av alla som hastigt försöker förklara hur det kunde gå som det gick. Jag vill inte skriva om hur vi kunde få in ett främlingsfientligt parti i vår riksdag, hur vi kunde förlora ett val mot högern trots massarbetslöshet och västvärldens tuffaste sjukförsäkring. Jag vill skriva om hur jag känner.