Vilken inverkan har arkitekturen på samhället?

Finns det något samband mellan hur vi bygger i våra städer och hur människorna i den mår? Jag tror att de flesta skulle svara ja på den frågan. Faktum är att mycket av det människor klagar på i sina områden är just hur arkitekturen får dem att känna sig små, utsatta och undanknuffade. Det är som om något med miljonprogrammens höga betongfasader trycker ner människorna som bor där. Att bo bland betongen känns som ett misslyckande för många. De bor i utanförskapet. Men vad beror det på? Är det något som kommer naturligt eller är det ett beteende som sprider sig, en populär uppfattning som människor använder sig av för att få sympatier?

Är ditt liv redan utstakat beroende av var du bor?

Är det inte möjligt för en person som bor i ett område med taskigt planerad arkitekter att skaffa sig en ordentlig utbildning och ett högavlönat jobb. Möjligt, men betydligt svårare, svarar många på den frågan. Inte alls svårare än för någon annan, svara andra. Det här är komplexa frågor som vi inte ska gå in djupare på här, men det visar i alla fall tydligt att arkitekturen påverkar oss människor på många plan. Förutom det rent estetiska har den också en förmåga att äta sig in i vårt medvetande och forma vårt sätt att tänka.

För många behöver bo

En arkitekt i Stockholm idag har mycket att göra. Överallt byggs det. Det sägs att det görs ett försök att bygga bort bostadsbristen, men jag tror att det kommer att misslyckas. Det som händer är att det byggs ännu fler bostäder för de välbeställda, de som redan har någonstans att bo. Vissa hävdar att det myckna byggandet kommer att göra att billigare bostäder blir tillgängliga fortare när medel- och överklassen flyttar in i de nybyggda bostäderna, men tyvärr kommer det inte att räcka till. Det finns många välbeställda människor som behöver bostäder först och med de priser som är på bostads och hyresmarknaden är det dessa människor som kommer att flytta in.

Vad gör en stad levande?

Och de som inte har råd med bostäder? Vad ska hända med dem? Vill vi verkligen bo i en stad där bara välbeställda människor har råd att bo? Vad händer med kulturen, idrotten, folklivet? Enligt min erfarenhet är det inte de mätta och belåtna som står för de stora insatserna på dessa områden, utan de som kämpar och vill något mer än att ha en fyra på Strandvägen. Idag bor de flesta av dessa människor utanför tullarna, men risken är att de kommer att trängas allt längre ut och till slut vara tvungna att helt lämna Stockholm. Vem bygger hus där de har råd att bo?

Tänk om från grunden

Jag tror att man måste tänka om helt när det gäller arkitektur och byggande i Stockholm om vi vill ha en stad som fortfarande lever om 30 år. Jag tror att man måste bygga billiga, subventionerade bostäder åt människor som inte har råd med 12 000:- i månaden för en trea. Och jag tror inte att billiga bostäder nödvändigtvis behöver ha sämre kvalitet. Arkitekter är ofta socialt intresserade människor och det finns många arkitekter som har idéer om hur man kan bygga billigt men kvalitativt. Framför allt behövs det byggas mycket och kanske måste man till och med i viss mån styra vilka som har rätt att flytta in i subventionerade boenden. Jag tror att det är det enda sättet att bygga bort bostadsbristen.

Att bo i en billig bostad ska inte vara liktydigt med att bo i ett område med illa genomtänkt arkitektur. Behåll de storslagna planerna för att utveckla Stockholms ytterområden, men gör det på ett sätt som gör att alla människor har råd att bo. I ett rikt land som Sverige borde det inte finnas bostadsbrist, det är ett tecken på att något är väldigt fel med hur vi fördelar våra resurser.

25 okt 2018